måndag 9 november 2009

är det något att bli vansinnig för??

Jag kan inte släppa att han blev så jävla arg för det som hände i lördags... Jag var till sonen och hjälpte honom att måla om i hans nya rum... Åkte hem.. trött och SLITEN.. ringde Mannen och frågade vad jag skulle handla, han frågade om vi skulle äta, jag sa att jag redan hade ätit.. Han svamlade då om nåt, säger sen att han vill ha nötter eller nåt.. Stannar till vid affären, köper nötter, dricka, glass och bacon (vi brukar äta bacon och ägg på helgmornarna) ... Åker hem.

När jag kommer hem säger han.. Maaaaat... Jag kollade på honom och säger.. "Jag har inte köpt någon mat, du ville ju inte ha, du ville ha nötter?!?!" ... Han blir irriterad, eftersom jag måste fatta hur jävla hungrig han är... "jag sa att köp något lätt.. " Jag sa igen.. jag måste ha missuppfattat dig.. Han frågar om han kunde få några rikskuponger så han kunde åka iväg och köpa pizza.. Visst.. Han klär på sig och säger innan han går.. "har du tankat.. ?" ... nej, jag hade tänkt göra det imorgon.. var för jävla trött, vill bara lägga mig i ett bad.

Han flippar totalt...

Gapar och skriker... Drar upp saker som han läst på Bloggen.. (den som han innan sagt att det inga problem var)

Varför ska man traggla så jävla mycket när jag missförstår och det blir något, och hans "felsteg" ska sopas under mattan??

Ska bli så skönt med några dagar ledigt i den "egna" lägenheten nu..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar