måndag...

Då var det måndag morgon.. trött.. känns i kroppen att man slitit i helgen. Jag har sovit gott dock.. =)

Men visst är det väl konstigt.. igår kväll när jag och sonen satt i soffan och kollade på tv ringde telefonen.. tjejen som skulle hyra ut sin lägenhet i 2 år, hon som hade en "Öppen spis" i vardagsrummet.. hon som ville ha en extra hyra.. hon som skulle återkomma till mig om det strulade sig med den tjejen som KUNDE betala den hyran.

Men... det är nog meningen detta... på nåt konstigt sätt.

Flytten gick bra.... vi delade upp den på 2 dagar.. kartonger och "småtjafs" i lördags.. och möbler på söndagen.. Vi löste det själva, jag och Mannen, med lite hjälp från sonen. Mannen slet så svetten lackade.. Vi hade en jättebra helg faktiskt.

första delen avklarad...

Nu är första delen avklarad... av flytten... X antal kartonger är förflyttad... och jag är trött i kroppen.. och jag är ändå inte den om burit mest... Mannen har kånkat och slitit.

Imorgon är det möbler som ska bäras...

En positiv sak... lägenheten var inte så risig som jag kom ihåg.. =)

flytthelg

Då var den här.. flytthelgen.. ska möta upp henne för att skriva på kontraktet, sen är det bara att sätta igång. Imorgon kl 11-14 har jag bokat släpkärra.. Men eftersom vi har kombi så blir det nog rätt många vändor idag för att slänga in kartonger, för att fylla på dem igen.. osv

Var förbi Mannen igår efter jobbet, för att packa.. vi åkte ihop som vanligt... för att bli sams igen.. Känns SÅ jävla jobbigt detta.. samtidigt som det känns bra.

Så jävla jobbigt och ledsamt eftersom jag fortfarande älskar honom (och det kommer nog dröja innan det försvinner) och han älskar mig..... Jag tassade faktiskt dit i förrgår natt.. kl 1... (efter att jag kom hem från Takida)... kunde inte sova... gick över.. tänkte att det var sista gången som man gör nåt så spontant.. han blev förvånad förstås, men glad.. vi somnade i varandras armar.

Han berättade att han blev så JÄVLA glad när han vaknade till och såg att det inte var en dröm.... detta berättade han efter vår batalj igår... jag berättade att jag tycker detta är jättejobbigt.. för det är nåt jag är tvingad att göra... För hade han varit "Normal" så hade vi haft ett perfekt förhållande.. Nja... nästan i alla fall.

Det blir mer verkligt ju närmre man kommer helt enkelt.

Jag är faktiskt på väg att lämna honom, Men mitt hjärta kommer jag dessvärre lämna hos honom... Länge

ny soffa

Japp.. Då har jag hittat en annan, LITE, pyttelite dyrare.... Och jag har i stort sett sagt att jag köper den osedd, det är ju en bra bild och hon lovade att den var ny, ja bilden alltså.

Lite snurrigare att bestämma tid dock, har bokat släpkärra 3 timmar, och mitt gamla hem, mitt nya hem och där jag ska hämta soffan är på 3 olika delar av stan.

Men men.... nu kommer jag ha en soffa att kura upp i höstmörkret....

hur korkad får man vara?

Jag mailade killen med soffan igår, för att se om han kommer förbi med den som han erbjöd sig... Får då svaret:

"Jag chansade på att du bodde i en annan del av staden. Så det blir lite omväg tyvärr. Jag ska lämna släpet i angered och själv bor jag på Guldheden. Så jag tror faktiskt att jag dumpar soffan på tippen på väg till angered på lördag."

Hur korkad får man vara???
Jag har ju sagt att jag köper den, men hämtar den på söndag då jag har släpkärra då.

imorgon e det dags......

Takida... Here I Come...

men va fan... nu får det väl räcka??

Fick nyss ett mail till.. från en som sålde 3+2+1+bord+lampa... för 500:- (billigt!!!!!) ... han sa nej till en fråga för några dagar sen.. Nån hade bokat upp det då.

Nu mailade han igen..... den personen hade avbokat.. och killen ville veta om jag fortfarande var intresserad?!?!

Jag sa nej, men nej tack.

Men visst ÄR det konstigt.. att nu minsann så regnar det över mig.

turen vänder...

Jag häpnar...... hur lyckan helt plötsligt börja ändra riktning.... Jag har ju letat efter en ny soffa... hittat en BILLIGT... en vit 3sits Tomelilla .. Löjligt billig. För att försäkra mig om att den finns kvar på söndag så erbjöd jag mig betala den nu.... får då ett mail:

"okey, jag ska låna släp på lördag, kan jag lämna den då?"

Jag bara häpnar...

... jag ska nog köpa mig en trisslott

som ett åskmoln

Var iväg och hämtade flyttlådor... stannade till och handlade.. tog ut en hundring som Mannen ville låna... Åkte förbi för att lämpa av bilnycklarna... Märker direkt att Mannen är grinig... slutar med att jag slänger igen dörren så det dånade i trapphuset.

Han hade försökt nå mig på mobilen 30 minuter innan jag kom dit... Jag svarade inte... förklarade att jag ju satt i bilen och poppade högt på stereon.. "vaddå, satt du i bilen då, det är ju en halvtimme sen????" .... kände att irritationen stiga inom mig... "Jaaaaa... jag stannade ju till för att handla och ta ut hundringen... "

Varför bryr jag mig ens att förklara??????

Jag skiter väl om HAN tycker det är konstigt att jag inte är tillgänglig på mobilen 24 timmar per dygn?? Detta har jag förklarat miljoner gånger.. Lämna ett meddelande för helvete så löser det ig... ".....du har ju ingen svarare på mobilen"

Konstigt... eftersom andra kan lämna meddelande???

projekt insamling påbörjad....

Nu när jag äntligen ska få flytta till eget så kommer nästa "problem" ... Jag slängde MASSOR när jag flyttade till Mannen... Så det blir tomt.

Soffa.... har en på g på blocket
Soffbord... får ta en flyttkartong så länge...
Dammsugare... får låna en av en kollega
Micro.. Man har klart sig med UGN förut???
Brödrost.... Man kan äta kalla mackor??
Kaffebryggare.... Jag får väl stå ut med det ÄCKLIGA kaffet som "netto-bryggaren" presterar så länge...
Taklampor..... Värmeljus och stearinljus är mysigt...

... men jag får äntligen min säng igen. =)

reklamnörd

Ibland är Reklam det värsta som finns...... Men ibland är Reklam något om gör en varm inombords....

Alvedonreklamen... den börjar bli gammal nu... men den får mitt blödiga hundhjärta igång varje gång jag ser denna.

Hundar.. Jag bara ÄLSKAR hundar.... Och denna stora vita ÄLSKLING skulle lätt få flytta hem till mig och min hund.

endast ja e vaken...

... Jag kan inte sova!!!

*suckar*

möte..

Fick precis ett mail från hennes som jag ska hyra av, hon meddelade att ordförande i bostadsrättsföreningen vill träffa mig... "för att se vem jag är och att hälsa mig välkommen" imorgon....

Så.. nu är väl hjulen i rullning.

Till helgen får jag flytta in

ÄNTLIGEN!!!!

Jag tog en promenad till Mannen, pratade med honom.. berättade hur det låg till.. Han var i "rätt mood"..... Han skulle hjälpa mig att flytta... Min sons "andra" familj kommer hjälpa med.

Vänder det nu??

Fick precis ett mail från den tjejen vars lägenhet som jag tittade på sist.... Den som inte var lika "den vill jag ha" som de andra som jag sett.... men den som ligger i närheten av 2 av mina vänner...

.... hon fastnade för mig som hyresgäst.

9 månader är garanterad i alla fall...... Med inflyttning till helgen.

Jag har snackat med en väninna.... och sonens styvmamma... och båda sa.. "ta lägenheten"

Så nu har jag tackat ja, och hoppas på att hennes Bostadsbolaget inte säger BOM stopp nej...

det blir att leva på luft...

Kollade min lön.... suck.... Det blir till att leva på luft denna månad.. på RIKTIGT.... *suck*

Jag har aldrig brytt mig om att lusläsa om mina rättigheter på lönutmätningen.. Jag har hela tiden utgått från att de drar rätt summa... Och svär åt min dumma, korkade inställning när jag var yngre.... Det betalar man för idag.

Jag har dålig syn.... använder glasögon och linser om vartannat... och kollar man på kronos hemsida så kan man få det inräknat i summan... och det har man ju räknat.. NOT... Nu har jag bett om "anstånd" nån månad så jag kan lösa ut glasögonen som ligger och väntar.

Men nog fan funderar man... För enligt uträkningsslänken om hur mycket man ska betala/behålla så skulle jag ligga på en löneutmätning på ca 535:- när sonen är boende hos sin pappa och är hos mig varannan helg.... och 3734:- om jag hade sonen boende hos mig varannan vecka.... Ehhhhhh???????

Faktum är att de drar 4664:- idag.... Hur fan kommer de fram till det då??

Det är sjukt egentligen... 4664:- är mer än jag betalade i hyra innan jag träffade Mannen.

Men... Nu får vi se, jag har aktiverat min info om att Sonen är boende hos sin pappa och att jag betalar underhåll till honom.

inget han gör skulle få mig att sluta älska honom....

Jag har suttit och kollat på "mamma till en mördare.. "

... och slås av kärleken.. kärleken som inte tar slut fast sonen mördat... men även de starka tankarna pappan fick när han hörde vad sonen gjort.. .. "jag får åka och slå ihjäl honom"

Jag kan förstå bådas tanke... inget mitt barn gör skulle få mig att sluta älska honom. Att hata och ta avstånd mot en handling är en sak... Men kärleken kan man inte bara plocka bort.

Drömläget

Alla har vi väl något "drömläge" där man skulle vilja bo??

Jag bodde för många år sen utanför Kungälv och älskade att gå i "gamla" delen av stan där, på kullerstenarna, kolla på alla fina annolunda hus.. Många gånger har min hjärna tänkt.. "DÄR skulle jag vilja bo.... "

När jag sen skilde mig år senare satte jag mig i Kungälvs bostadskö... För där kunde jag tänka mig att bo med barn... Men... andra saker gjorde att det aldrig blev av.

Såg idag en annons... om en lägenhet i det området.... Jag hade inte ens tänkt tanken att flytta dit nu... men jag bara måste söka den... måste.. Mina tankar om att bo nära jobbet är PUTS veck... haha*

off-time

Denna helg kommer bli rätt mycket "Off-time" då jag är hos Mannen, åkte dit i onsdags.. Än så länge funkar det... Han känns mer stabil än på länge.. Nu är det snarare jag som är ostabil.

Då jag är hos mannen så kommer jag inte vara här så mycket.. det känns ovant, har ju kommit in ordentligt här nu.. Tycker om friheten att både läsa och skriva när andan faller på.

Ska kolla på en lägenhet imorgon igen.. hon vill hyra ut den 1 år... Man tager det man haver.. Typ.

vad ska mitt liv bestå av?

Nuför tiden innehåller mina inlägg av ÅNGEST för bristen på boendet... För några månader sen innehöll inläggen ÅNGEST för hur elak Mannen var... och innan dess så innehöll inläggen ÅNGEST blandat med stor kärlek för Mannen....

.... hur hade jag det innan??

När ska jag få leva ett normalt liv??

Vad ska mina inlägg bestå av i framtiden??

han var här

Mannen var nyss hit, för att hämta bilnyckeln. Jag är hemma idag igen, kände mig inte riktigt okey imorse så jag valde att stanna hemma igen.

Han ringde först, såg att bilen stod på parkeringen... Jag sa att det var okey om han hämtade den.. Han kom.. han var på bra humör.. skrattade och skojade... helt otroligt hur synkade vi kan bli när humöret är på rätt nivå.. Känner hur jag ändrar mitt inre.. från oron som jag kände innan till glädje när han skojade och hade sig. Men jag vet ju hur snabbt det kan ändras

Han "planerar" filmkvällar för oss... vilket passar bra.. mindre tid att snacka på.. allt för att behålla den positiva känslan.

Tanken är att jag ska pallra mig över dit vid 6-tiden för att dra ut på tiden så långt jag kunde.. Sitter och zappar... kollar på Oprah... springer runt med dammsugaren... diskar.. packar... tar det lugnt.

Nu har jag mailat henne..

Jag pratade ju med mitt bostadsbolag förra veckan.. (för den 100:e gången sedan sommaren känns det som) .. hon sa då att hon skulle ta med sig all info och prata med ägarna för att se om de kunde godkänna mig som hyresgäst. Hon sa att hon skulle återkomma till mig när hon visste mer...Jag VET att hjulen snurrar sakta... men nog borde ju folk fatta att man väntar på svar.. positiv som negativ??

Jag mailade henne nu... Jag har 13 kronor på mobilen och 1 vecka till lön och får snåla. Nu får man vänta på dödsdomen.

Man kan ju se detta på fler sätt... Hade de varit helt emot så borde ju hon hört av sig snabbt med "tack men nej tack" ?? .... Eller så är hon oengagerad och har inte pratat med dem ännu.. =/.

Eller så är de helt enkelt taskiga och tycker att jag gott kan gå där och fundera....

Jag har alltid levt med synen att det finns en mening med allt... På nåt sätt... Det kanske finns en mening till att jag inte får lägenheterna som jag sökt.. Att ha dem inom räckhåll för att sen se dem försvinna mitt framför ögonen.

Vad är då meningen med det??

.... Nja... att jag ska INSE hur jävla viktigt det är med ett EGET hem.. Att jag ALDRIG ska sätta mig i denna sits igen.

Universum slår mig HÅRT för att jag ska fatta tydligen

bävar lite...

Jag bävar lite... för helgen.. för långhelgen (eftersom den börjar idag) med Mannen... Kommer vi lyckas? ... Jag känner stor oro... Igår när jag var där för att hämta bilnycklarna så tog det 5 minuter innan det kom dumma frågor som jag reagerade på... han värjde sig direkt.. "jag vill inte bråka.." .. nej gud nej.. jag vill heller inte bråka.. men jag poängterade för honom att de sista 2 gångerna så var det han som började... inte jag.. jag bad då med tårarna rinnandes att han inte skulle bråka med mig.

Det är som att han känner när jag mår som sämst, då har han övertaget liksom.

Det är inte konstigt jag bävar...

Men min väninna sa igår när jag var förbi att jag var välkommen dit ett par nätter om det kör ihop sig... Så vi får väl se hur denna helg slutar.

det vill bara inte gå min väg...

Det är helt klart att det är meningen att jag ska utsättas för en massa innan det ska bli bättre tider.. =(

Jag var och kollade på lägenheten.. Jättefin.. verkligen.. Inte sådär "kärlek vid första ögonskastet" som de andra 2 som jag kollat på innan.. men nästan.

Hon var med barn, skulle flytta utomlands med sin kille i 2 år... och ville hyra ut den under den tiden.. ville ha någon som kunde hyra under den tiden.. Passar mig ypperligt ju.

Men sen kom det.... Hon vill ha en extra hyra... Hallå eller... Just nu har jag 40 spänn på kontot.. Vart ska jag få tag i de pengarna?!?!

Okey.. antingen kan man gräva ner sig... tycka ÄNNU mer synd om sig... eller.. så ser man framåt... det var inte "Min" lägenhet helt enkelt....

Denna var ju egenligen 500-1000:- för dyr..

Nu ska jag bara klara av den kommande helgen... sen har jag lite tid för mig själv, och med sonen.. quality-time.

nu ångrar han sig....

Någon som är förvånad??

Fick ett sms med ... "Är så ledsen för att det blev så fel igår. Självklart ska du vara här, detta är ju fortfarande ditt hem"

Jag svarade med ett tack, och att jag antingen måste slänga in min packning ikväll eller ha bilen för att jag inte orkar inte släpa på allt när jag ska gå till jobbet imorgon

Han svarar med.. "gör det, ta bilen, man ska inte anstränga sig när man är krasslig"

Vart var de tankarna igår, när jag behövde det??
När jag var helt slut av allt??

.. men visst har han rätt i en sak i alla fall.. igår sa han att han känner sig utnyttjad... för jag hör ju bara av mig när jag behöver nåt.. *läs sängplats* ... Hade jag haft lägenheten på heltid, så skulle jag göra allt för att hålla mig på avstånd.. Behöver ju det för att läka.

Men, är det att utnyttja situationen????
Faktum är att det är mitt hem fortfarande..... ett tag till i alla fall

lägenhetsvisning

Det ringde precis en tjej angående en lägenhet... Jag får komma och kolla på den ikväll.
Egentligen är den för dyr.. 500:- över min absoluta övre gräns.. Men den ligger i min del av stan... Jag kan cykla/gå till jobbet. Då behöver jag ingen bil i alla fall.

Man stirrar sig blind på summan... Börjar man sen räkna på hur jag hade det innan jag träffade mannen, så hade jag en hyra som var 2000 under denna, men jag hade bil. Och alla vet vi väl att bilar kostar, även om den drar lite?

Tillgången är från 1/1 .. och med mina 3 helger på raken nu som jag fått vara på annat ställe... och december med några få vardagar som han ska vara här, så ser det ju helt ok ut.

Läget är perfekt, centralt i mitt område... Lättare att få tag i någon som kan promenera med min hund på dagen. För hon ska med mig så fort det bara går. Hon, mina saker, mina sårade känslor ska bort från Mannen, en gång för alla.

hur stor yta behöver man egentligen??

Jag dammsuger ju numera blocket och annat efter en bostad... Jag märker ju med tiden att mina krav sjunker allt eftersom. Jag menar, hur stor yta behöver man??

Sovrummet måste få plats med en 160 säng... Köket måste få plats med en bord och minst 2 stolar i alla fall (det blir aldrig mer några mer innevånare i min "familj" förutom mig och sonen). Vardagsrummet måste få plats med minst en 3sits soffa, bord och tv:n

Mer behöver jag inte.... har jag kommit fram till.

Hallen... Hmmm.. en byra som jag kan slänga hemnycklarna på när jag kommer hem.

Jag menar... hur stort/ behöver man då???
Hur stort har du???

Visst.. i en perfekt värld vill jag ha 2 sovrum.. så min son får sin trygghet med mig igen. Men just NU... känns det som att tryggheten är att vara tillsammans med mig.

jag är så trasig..

Gud vad jag är trasig.. jag känner det mer och mer...

Jag skickade ett sms till Mannen och kollade om jag kunde vara där ons-fre i alla fall, så kan jag vara hos mamma till helgen... Det dröjde en stund, sen kom svaret.. "du hör av dig precis när jag börjat komma på andra tankar"

Jag svarar snabbt.. "glöm att jag messade"

Fick igen.. "ses på onsdag då"

Grejen är ju den, jag har mina saker där, jag har min hund där, jag är skriven där fortfarande... Jag bara bor i denna lägenhet tills jag får tag i något annat.. Har jag då inte rättighet till det boendet vid tillfällen när jag måste?? Det är ju mitt hem, tills jag får något "eget" Anledningen till att jag lever i en kappsäck är ju att mannen inte klarar av att bo i samma hem som mig utan att bråka med mig.

Jag gick över en sväng eftersom jag skulle hämta bilnycklarna, mår halvkasst och orkar inte gå till jobbet imorgon.. Kommer dit, vi pratar lite, han berättar en rolig sak som får mig att asgarvar.. underbart... Sen frågar han om hur det har gått med boendesökandet samtidigt som han skojar om att jag är "svartlistad"... Jag känner att min fasad börjar rämna.. Jag säger till honom att jag inte är på skojhumör, att jag mår jättedåligt. Tillfället är fel. Okey, säger han och blir allvarlig igen. Jag säger att jag mår så dåligt, detta var inte riktigt hur jag hade tänkt.. Mår dåligt för att jag måste hitta nytt boende dessa helger, jag har inte fått ha Sonen så mycket.

Han säger då "vill du ha en kram"

Jag svarar då tydligen helt fel... Jag svarar, nej, nej, nej

Och han går i taket.

Det slutar med att jag går... gråtande... utan bilnycklar.. känner mig så utsatt.. Jag ringer upp, säger att jag måste ha bilnycklarna på onsdag i alla fall.. (jag jobbar ju och måste kunna åka från mamma till jobbet) Han gapar och skriker och slänger på luren.. Jag går tillbaka.. tankarna finns då.. nu bryter jag HELT, jag tar med mig hunden.. men stegen tillbaka ger mig förnuftet tillbaka.. hur fan ska jag lösa det då???????

Jag går in... han är arg.... han förklarar hur jävla dissad han kände sig... Jag gråter..förklarar att det inte handlar om att jag dissar honom.. jag säger att jag inte kan ta emot ömhet.. då faller hela min fasad och hela jag hamnar på golvet i så fall.. "du tror direkt att det handlar om DIG, detta handlar om MIG, du bemödar dig inte ens att ta reda på VARFÖR jag sa nej till en kram"

Han säger att han SER på mig att jag mår psykiskt dåligt.. Han SER att jag mår fysiskt dåligt, och trodde jag behövde en kram.

Jag kontrar med, om du ser att jag mår så dåligt, hur rättfärdigar du att bråka med mig istället???

Det hela slutade med att jag gick, arg, ledsen och nedbruten.. värre än jag var innan.
Jag tänker på alla gånger som jag stält upp på honom.. och hur han ännu en gång tänker på sig..

"...du har ändå en bra grund med ditt barn.. det har inte jag.... jag mår så dåligt att jag ibland kollar vart man skulle ställa sig framför tåget"

Jo, men han har tak över huvudet, han har min hund, han har mina saker, han kan ta hem sina barn när han vill.. Anledningen att han har problem är hans missbruk, hans sätt att köpa öl istället för att ha pengar hemma så han kan försörja sina barn varannan helg.

Det är konstigt... samtalet började om mig, men slutade med honom.

sicket PISSLIV...

Jag fick meddela sonen att det blir en "sån" helg igen... Det är min 2a helg med honom som försvinner... och jag blir så LEDSEN... Saknar honom så det gör ont.

Jag skrev dock att vi ska ta igen det med helgerna framöver... fick svaret:

- Jag ser fram emot helgerna med dig mamma..



ía gråter.... det gör ont

detta känns jobbigare än innan.

Fy fan vad jobbigt detta är... Det är nästan så jag tycker det är lättare att dras med Mannen.. Igår var det så skönt att komma tillbaka till lägenheten.... När jag gick och lade mig sen kom stressen... Lägenhetsinnehavaren kommer ju på onsdag igen.

Inte konstigt att jag är så trött och sliten.. Stressen tar ju fan aldrig slut!!!!

Fick det bekräftat... Han kommer på onsdag igen och stannar till söndag.

Fan vad deppig jag känner mig... Jag orkar inte mer..

jag berättade en hemlis...

Jag har en mycket bra relation med min chef/kollega... vi har kommit varandra nära de sista åren.. Jag gjorde ju en abort för snart 2 år sen.. (vart har tiden tagit vägen??) ... efter den vändan så har hon fått veta hur jag har strulat till det för mig.

Idag drog hon med mig ut en vända... frågade hur jag mådde.. sa att jag var så sjukt trött... jag berättade om lägenheten jag kollade på i lördags.. om stressen jag känner för det snart är onsdag igen och killen kanske ska ha lägenheten igen.. Hon sa att hon förstår mig då hon själv bodde hos sin svärmor i 4 månader innan de fick flytta till sitt nya boende. Hon frågade då om hon skulle kolla upp ett bostadsbolag som hon kände igen...

Jag tänkte då... hmmm.... mina betalningsanmärkningar.. *suck*... så jag berättade för henne.. hur det ligger till..

Visst fan känns det dumt att berätta... men va fan.. hon vet ju allt annat?!?!

trött...

GUD va trött jag känner mig.. Och jag tog ändå en promenad till jobbet imorse... Frisk luft hjälpte tydligen inte.

EN kollega sa.. "det syns på dina ögon.. du ser liksom febrig ut.. "

Det känns jättekonstigt... hoppas det inte är en ny sjukperiod som kommer...

undra om det räcker...

Jag tog det säkra före det osäkra.. Jag mailade henne med lägenheten, för att än en gång säga att jag var intresserad av hennes lägenhet. Och poängterade att hunden är väldigt lugn. Skickade med några bilder på henne med (hon sa ju att hon gillar hundar).

Är det påtryckning tro...

Ett av korten är när jag hade kattungar hemma.. när hunden stod vid matskålen och åt, lugnt, trots att 3 kattungar sprang runt skålen... Dvs en lugn och harmonisk hund.

Är det påtryckning tro...

Kanske... Men i krig och kärlek är allt tilllåtet... ;-)

kändes konstigt....

Mannen ringde för några timmar sen.. mobilen låg i jackan.. jag var hos en kompis och fikade.... Efter nån timme fick jag ett sms där han skrev att han behövde ha bilen imorgon att jag kunde ringa vid tillfälle... Sagt och gjort... Vi bestämde att han skulle komma förbi och hämta nycklarna.

Vad gör jag innan han kommer... jo, stängde ner denna sajt.. IFALL han skulle få för sig att kolla min dator.. (hur skadad är man säger jag bara!!) .. Han kommer.. vi pratar.. kallt.. han frågade vad jag hade gjort i helgen... hos mamma... aha.. han har kollat film.. den nya voddler.. Han såg lite konstig ut i ansiktet... som han hade en blåtira.. jag kollade väl lite konstigt.. han frågade vad jag tittade på.... jag svarade... han sa direkt.. "jag har inte druckit... "

Nu berättade min kompis (som bor granne) att hon hade mött på honom och en av sönerna i fredags... "spiknykter" var hennes ord.....

Han gick... kändes väldigt konstigt... vi är så kalla... men samtidigt så är det detta som måste till...

hemma igen...

Nu är jag hemma igen.... eller hemma och hemma... övernattninglägenhet känns det ju snarare som. Skönt att vara här dock.. Slängde mig i duschen, av med alla kläder.. Min mamma röker.. och eftersom hon ingen balkong har.. ja ni fattar....

Känner att min orolighet har kommit tillbaka... men i annan form.. Förut var det i form av problem med mannen... nu är det problemet med boendet.. Jag VILL så gärna gå vidare... men sitter fast...

Släpp mig lös!!

Vad e meningen... egentligen??

Vad e meningen med allt.. egentligen???

Jag var och kollade på lägenhete, jättefin... Även denna hade ett kök som man kunde dö för... Men hon var lite mer distanserad än den andra. Hon frågade om hunden, om hur hon var inomhus, om hon skällde, om hon repade golven.... osv

Jag svarade som det var... hon är jättelugn och väluppfostrad, ligger på sin plats inomhus... river inte på golven.. skäller inte.. (där ljög jag ju lite iofs då hon kan skälla när ngn ringer på dörren) Jag sa även att hon kommer vara hos mitt ex i veckorna när jag jobbar och hemma med mig på helgerna.. Nu vet jag ju iofs inte hur länge det funkar. =/

Hon sa även att hon hade en annan som var intresserad, som väntade på svar på jobb... Men sa i samma mening att detta (jag) kändes bra.

När vi gick därifrån sa sonen.. "den lägenheten får du inte... "

Jag tror han har rätt.

Jag mår illa..

Kollar på reportaget om delfinslakten... Fyyy fan... Jag mår illa.


Hur kan man?????????

Man skäms för att vara MÄNNISKA

vill ha mer pengar

Jag skulle vilja ha mer pengar... ett extraknäck kanske??

Men vart hittar man ett sånt en tid som denna??

Får nog JOBBA på att vända på alla slantar man har....

snott.. snott... kommer aldrig tillbaka

Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn!
Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord!

1. Vad heter du: J.......
2. Ett ord på fyra bokstäver: Jude
3. Flicknamn: Jonna
4. Pojknamn: Jonas
5. Yrke: Jonglerare
6. Färg: Jääätteröd?
7. Klädesplagg: Jeans
8. Mat: (d)junk
9. Sak i badrummet: Jättestor Shampooflaska
10. Plats/stad: Jönköping
11. En orsak att vara sen: Jättehalka
12. Något man skriker: Jävlar
13. Film: Jagad
14. Något man dricker: Julmust
15. Band: JVC-band
16. Djur: Jättepanda
17. Gatunamn: Jenny Linds väg
18. Bil: Jeep???
19. Sång: Jungman Jansson

samtal med gammal vän

Ikväll droppade det in en gammal vän på FB.... Blir riktigt förvånad.. hon är definitivt inte datapersonen.. Hon berättar att hon anti-fb men hon startade upp den, för att leta rätt på mig. Det känns kul... förstås.

Jag avslutade vår vänskap för 9-10 år sen.. Pga olika omständigheter

Hon berättade att det gått sådär med hennes son, 1 år äldre än min.... Han har ett jobbigt liv. Osäker och det påverkar hans liv. Han föddes med läpp-gom-spalt... Kan nog ha med det att göra. Min vän överbeskyddade honom redan när han var liten.

Det får mig ändå att tänka på min grabb.. skillsmässobarn som han är... men SÅ stadig och stabil med god självkänsla. Jag känner mig STOLT när jag tänker på hur jag och mitt ex har lyckats med detta, trots att vi inte lever ihop.

Denna väninna lever fortfarande i samma relation med barnens pappa.. En bra man. Men där ser man att allt inte handlar om att man ska leva tillsammans. Det behöver inte bli bättre för att man håller sig kvar i relationen.

NU menar jag naturligtvis inte att det är anledningen till varför barn mår dåligt.

jag har förgyllt morgonen

Jag har förgyllt morgonen för minst 3 av mina kollegor, gått runt på alla KVINNORS (undra varför just kvinnor gillar temat bröllop??) datorer och bett dem gå in på länken..

- Tack för en BRA start på dagen

Så nu har jag sett den 3-4 ggr till... och blir lika varm inombords som igår.

btw.... Mannen skickade ett sms igår
"du får ha en bra helg. Är det så att du kommer på andra planer är du så välkommen hit"

Hur fungerar män egentligen???Jag menar... i lördags, ett frispel så jag kände mig tvungen att lämna "hemmet"???

bara vinet som saknas nu...

Sitter på Spotify.... och fan va fast jag blir i värsta Nostalgitrippen... Börjar man nysta så trillar man på massa gamla låtar som man diggat arslet av sig... Jag är ju över 40 och hade min "bästa tid" under 80-talet...

Jag säger bara... 80-tals rock!!!!!

Richie Sambora (ni som inte har koll, gitarristen i Bon Jovi) släppte en soloskiva för massa år sen.. 90tal iofs... Vilka minnen jag har!!!

Sen fick jag se en länk... och faaaaan att jag inte kan länka den här... har försökt men har inte lyckats.... Jag säger bara... Det coolaste giftemålet jag sett!!!!!

Sök på "The Best Wedding Entrance Dance Ever " på Youtube, och LE MED HELA KROPPEN... eller fan.. ASGARVAR... det har jag gjort flera gånger... Känner bara total Lycka inombords.

Underbart!!!!

..... försöker hålla mig cool

Efter dippen efter lägenheten så har jag hållt mig lite flytande... Hållit mig lagom låg.

Min annons i tidningen igår genererade i... håll i er... 0 svar!!!!

Fick idag dock ett mail från en tjej, som vill hyra ut sin lägenhet från februari nästa år och det var i "örgryteområde" Känns rätt okey faktiskt.. bara väntetiden som är för tråkig.. =( Ska nog åka dit i helgen och kolla på den.

Men jag ringde mitt bostadsbolag igen... tänkte att jag skulle TJATA ut dem.. till slut kanske de slänger iväg en lägenhet på mig, bara för att få mig tyst?!?!

Hon kände igen mig.. och hon sa nu att hon skulle ta detta med ägarna så de får ta ställning.. och skulle ta med alla argument som jag gett...

Känns hoppfullt.... men försöker hålla mig Cool!!!!
En egen lägenhet... ÄNNU bättre förstås!!!

att vara stark.... är inte alltid det bästa

Jag har alltid varit en stark person, en person som haft en bra uppväxt med många vänner. Men när jag blev vuxen kom jag fram till nåt... Att jag gått miste om vissa saker.. Att känna full förtroende för människor. Jag har alltid varit den som mina vänner pratat med, jag är en bra lyssnare...

... men jag har aldrig varit så öppen att jag berättat om sånt som varit jobbigt för mig.. jag har alltid hållt sådana saker inombords... "ensam är stark... "

I vuxen ålder har man ju kommit fram till att så inte är fallet... Mitt sätt har gjort att jag har haft svårt att släppa in någon inpå livet... på riktigt.. (frågar man mina barndomsvänner så säger de att de känner mig.. men ack så fel de har... )

I vuxen ålder har jag jobbat mycket med just detta... Jag har LÄRT mig att man faktiskt inte går sönder eller går under om man visar sig svag...

Fick mig en tankeställare igår... Jag pratade med min barndomsvän.. hon mår själv skitdåligt för hon oxå har en dålig relation med sin man, som sen slutat med SLUT... Men hon har ändå svårt att släppa taget.. Vi pratar mycket om hennes sits, jag berättar om mitt liv och om min sits självklart.... Men så säger hon igår..

- Hur mår du, är det bättre än sist vi pratade??

Jag mådde rätt så okey så jag svarar "Självklart.. "

- Jag bröt ihop totalt i lördags efter att jag pratat med dig, eftersom du blev så ledsen när du berättade om Mannen... Jag har ALDRIG hört dig gråta iá

Jag blev lite förvånad... men när jag tänker efter så stämmer det nog.. Jag visar inte mina känslor på det sättet.. Ska behövas mycket innan jag gråter inför någon annan.

jaha ja...

Det gick ju jävligt bra.. *suck*

Satte in en annons.. en RIKTIG annons i tidningen om att jag söker lägenhet... och OJ vad många som hört av sig!!!!!!!

Helt jävla otroligt..

bråk

Jag var förbi Mannen en vända, skulle hämta bilnycklarna och lämna filmer som jag hade hyrt som han ville låna.. När jag var där... lagom prat.. för att sen gå över i hetsigare samtal.. och slutligen bråk.. och jag lämnar stället arg.

Han ville prata... men när han väl började så satt han och gnällde om bråket i helgen... *suck*

Jag bangade inte

Imorse plockade jag med mig mobilen med den inladdade Ljudboken.. Snörde på mig bra skor.. och tog promenaden till jobbet. Lagom tills jag kom till jobbet kom duggregnet... Skönt att jag hann!!!

Efter arbetstid... Min kollega frågade om jag ville åka med henne en bit på vägen.. Jag sa först ja, för att sen ta mig i kragen.. "va fan, man behöver ju inte banga första dagen?"

Väl ute.... Det kommer snöblandat regn....

... men jag bangade inte.. ;-)

nya tag

Efter att jaga mitt bostadsbolag i evighet, efter att i stort sett sökt varenda jävla bostad på boplats, efter att sökt varje sökbar lägenhet på Blocket, efter att själv satt ut en annons på Blocket... så hade jag i fredags världens dipp när jag inte fick den FINA lägenheten som jag sökte sist.

Sa till mig själv att NU måste jag ta det lite lugna.. måste tagga ner.. får inte hoppas för mycket. Men det är fan inte lätt när det enda man VILL är att få en EGEN lägenhet.. ett eget boende... där man har sina EGNA saker.

En bekant berättade att en vän till henne satt in en annons i tidningen istället, och fick massa svar. Så det blir min nästa approach

Går inte DET... vet jag fan inte vad jag ska hitta på.

Jag känner att jag verkligen vill komma i fas med mig själv, vill få mina saker från Mannens hem, vill få med mig hunden, vill få börja om mitt liv på nytt.. NU går jag bara i ett "väntrum"

ska bli negativ istället..

Jag har en barndomsvän som alltid haft en negativ syn på livet.. med en son som föddes hjärtfel så sa hon att hon ser allt i svart, så kan allt bara bli bättre. Om man däremot är positiv och det går åt helsike så blir allt så mycket värre.

Nu gick allt bra i alla fall... men tror inte sorgen över ett sjukt barn blir mindre eller mer pga sin sinnesstämning.

Jag är en positiv människa, numera lite stukad men har ändå en ljus syn på livet och framtiden... MEEEEN...

Det gick tyvärr åt h-e med lägenheten som jag var och kollade på förra veckan.. vad det berodde på vet jag inte.. men kan ju gissa.

FAN va ledsen jag blev... Ville så gärna ha den!!
Jag vill ha vilken lägenhet som helst känns det nu... Bara jag får tillgång till den 7 dagar i veckan.

är det något att bli vansinnig för??

Jag kan inte släppa att han blev så jävla arg för det som hände i lördags... Jag var till sonen och hjälpte honom att måla om i hans nya rum... Åkte hem.. trött och SLITEN.. ringde Mannen och frågade vad jag skulle handla, han frågade om vi skulle äta, jag sa att jag redan hade ätit.. Han svamlade då om nåt, säger sen att han vill ha nötter eller nåt.. Stannar till vid affären, köper nötter, dricka, glass och bacon (vi brukar äta bacon och ägg på helgmornarna) ... Åker hem.

När jag kommer hem säger han.. Maaaaat... Jag kollade på honom och säger.. "Jag har inte köpt någon mat, du ville ju inte ha, du ville ha nötter?!?!" ... Han blir irriterad, eftersom jag måste fatta hur jävla hungrig han är... "jag sa att köp något lätt.. " Jag sa igen.. jag måste ha missuppfattat dig.. Han frågar om han kunde få några rikskuponger så han kunde åka iväg och köpa pizza.. Visst.. Han klär på sig och säger innan han går.. "har du tankat.. ?" ... nej, jag hade tänkt göra det imorgon.. var för jävla trött, vill bara lägga mig i ett bad.

Han flippar totalt...

Gapar och skriker... Drar upp saker som han läst på Bloggen.. (den som han innan sagt att det inga problem var)

Varför ska man traggla så jävla mycket när jag missförstår och det blir något, och hans "felsteg" ska sopas under mattan??

Ska bli så skönt med några dagar ledigt i den "egna" lägenheten nu..

Jag ska hålla mig här...

Jag har kommit fram till att jag ska hålla mig här när det gäller ALLT om mannen.. På den andra sajten får det bli mer vardagsskrivade, om vad jag ätit och vilket väder det är.. Jag har fram till nu skrivit lite om Mannen, om vårt uppbrott men inga anledningar. Han har fram till nu sagt (han säger ju så mycket) att det är okey...

.. ja det vill säga tills han blir irriterad på något... då minsann kommer det fram.

Jag bodde hos Mannen ons-söndag.. eller.. jag SKULLE bo där under den tiden.. Allt var frid och fröjd tills lördag kväll när han fick sig ett frispel.. anledningen var helt okey.. han hade en poäng.. men att bli SÅ jävla arg för något som jag tog på mig, det var ett missförstånd.. Det gjorde att jag ringde min väninna som bor i samma område som mig.. frågade om jag fick sova på hennes soffa.. Och så blev det...

Igår gick jag "hem" en vända... han hade druckit några öl på lördagskvällen.. han var fortfarande grinig... Jag tog mitt pick och pack och begav mig sen till Sonen för att hämta upp honom.. sen åkte vi till den "nya" lägenheten och hade en filmkväll.. Mysigt.

Fick ett sms från Mannen på kvällen... "förlåt att jag blev så arg.... "

Jag har inte ens svarat

det går bra...

Det går bra att vara hos Mannen dessa dagar.. Vi pratar mycket... Vi har myst... (han ÄR ju kärleken i mitt liv och när han mår bra så känns allt bra ju) ... Vi pratar om framtiden.. Jag har varit ärlig.. Jag kommer inte komma hem igen... Jag stänger inga dörrar men det krävs att han tar tag i sitt liv för att jag ens ska tänka tanken.. Och när han väl gör det, så vet vi ju ändå inte vart vi står.

Så nu har det gått 3 kvällar.. går skitsmidigt, lugnt och skönt. Vi skrattar mycket.

Nästa roliga grej.. är att jag var och kollade på en lägenhet i onsdags.. och blev KÄR.. vill bo där. Jag får lämna mitt område och flytta till andra sidan stan.. Men så pass centralt.. 3-4 minuter för att komma till centrala stan. Tjejen ska hyra ut den 1 år eftersom hon ska flytta till annan ort.

Nu har jag ju mina prickar.. men läste info om 2a hand och hyresvärden kan inte använda det som anledning till ett nej. Så NU hoppas jag verkligen!!!

Köket.. GUD vilket fint kök. Jag är ingen matmor, men kan tänka mig stå där och fixa mat.

Hon skulle ringa värden igår och sen återkomma till mig.. på kvällen sms:ade jag.. hon hade ringt sa hon, (jag hade ett missat samtal, dolt nummer och trodde inte det var hon) .. hon skulle ringa mig idag.

Håll tummarna för mig nu för fasiken!!!

jag kan inte sova..

Klockan tickar på.. och jag kan inte sova.. KLARVAKEN.. Kan ha att göra med att jag nog sovit 5 timmar extra mitt på dagen.. =/

Tankarna tickar på.. Både på Mannen och den dära lägenheten.. Gick upp och kollade igen vad det stod.. hade missat en sak.. Hon ville hyra ut den 6 månader, kanske mer. Jag funderar alltid varför det står så.. "kanske mer.. "

Antingen ska man ju hyra ut den tiden som man skriver, eller så är det på obestämd tid???

Hade en till som hade ringt.. En litet hus/gäststuga som ser mysig ut.. Kruxet är att de bara ska hyra ut den 6 månader.. =( .. plus att det ligger en bit utanför stan. Jag har ju tillgång till "vår" bil.. men frågan är hur länge???

Många tankar är det nu...

ja jag föll tillbaka....

... jag är inte mer än människa.

Men jag har inte fallit tillbaka så mycket att det handlar om att bli en "Par" igen.... Men fick känna lite på honom,.... Kände att han hade saknat mig med. Gick över på en fika, åkte förbi och handlade pizza först, för jag hade inte ätit något.

Sen kollade vi på tv tillsammans.. Kramades och pussades, Pratade lite.. Jag sa som det var, att det inte handlar om att vi ska bli ihop igen utan att OM det skulle ske, så är det när han visat att han vill bli den där goa människan hela tiden. Och det kommer ju ta tid.

Så, jag är ju inte mer än människa.... Och sen ska jag ju vara där hos honom tills på söndag så det är ju bra om vi är sams.

btw... Jag har skickat iväg massa intresseanmälningar på lägenheter de sista dagarna när jag kom fram till att detta inte funkar.... Hade fått ett samtal från en fjej som skulle hyra ut sin 3a i samma stadsdel som jag bor idag.. och på absolut BÄSTA stället. Precis vid vattnet.. Kan sitta på balkongen och kolla på vattnet!!! VILL VILL bo där.. Jag och Mannen har gått förbi där och kollat, längtat att få bo just DÄR.

Enda kruxet är att det inte står vad den kostar.. =(
Troligen för mycket för mig... Men va fan... Så jag ska ringa henne imorgon.
Håll tummarna för mig.

Jag bad om ursäkt..

Jag ringde honom på förmiddagen och bad om ursäkt.. Han sa att han hade blivit väldigt sårad.. Men glad och tacksam att jag ringde.

Nyss skickade jag ett sms och frågade om det gick att jag sov där borta resten av veckan, då killen jag hyr lägenheten av ska ha den från imorgon... och jag vet inte vart jag ska ta vägen.

Jag kan åka till mamma.. men jag vet att hon helst inte vill det... Så jag skickade ett sms till honom... Fick till svar "jag vet inte om jag förstår mig på dig"

Nej visst, jag förstår att han inte hänger med i svängarna... Men han är anledningen till varför jag sitter med ett boende som jag inte har tillgång till under vissa helger.. Tack vare att HAN tyckte det var så jobbigt fick jag kasta mig iväg och fixa nåt ställe att bo.

Jag skickade ett sms att jag trodde han var en vän, och att jag behöver sängplats... Han svarade efter en stund.. "men det är okey, kom du imorgon"

Gud va jag måste ha tag i en annan lägenhet så jag slipper sitta och vara så beroende.

det var nära...

Igår kväll hade vi sms-kontakt, varvat med samtal, varvat med att vi slängde luren i örat på varandra. Det var en jobbig kväll.

Vid 1-tiden går jag upp... kan inte sova.. längtar efter en kram.. sätter på mig en t-shirt... lägger mig igen.. går upp.. sätter på mig "pyjamasbyxor".. på väg att gå "hem" för att krypa ner i sängen hos honom.

Jag tar mitt förnuft till fånga.. Jag vet att det kan explodera i min famn. Jag ville till den mannen som såg på mig med sina ledsna ögon när han lämnade glassen .. Jag ville till den mannen som frågade om jag skulle stanna lite när jag var där och skulle hämta nycklarna i söndags kväll... Dessvärre så var nog inte "den" mannen hemma igår kväll...

Jag somnade om... Vaknar och hoppas på en bättre dag.

förvirrad

Jag har ju skrivit på det andra stället några dagar nu. Mannen har läst och har inte gått i taket.. förräns nu.. eller gå i taket är att ta i kanske.. Han ringde och var gråtfärdig. Han tycker det är jättejobbigt att känna som jag "hänger ut" honom... och jag kommer ihåg våra bråk.. När jag hade en blogg och skrev om hur jag upplevde vårt liv ihop. Till slut lade jag ner den och öppnade upp denna istället.. Det känns som deja vú nu..

.. så jag ska sluta skriva om honom/oss på den andra sajten och hålla allt sånt här.

Jag skickade ett sms och sa att jag skulle sluta skriva om honom, att jag ska trycka bort mina tankar och känslor inom mig själv, igen.... och att allt handlar om honom.. igen.

Jag erkänner.. visst var det för att få ta på sig offerkoftan... jag vet.

Han kontrar med att han i så fall vill att jag skriver ut allt, om hans problem men också hur hårt han jobbar för att komma iorning med sitt liv.

.. jag svarade att jag inte vill det.

Sista ordet han sa var... "nej det är klart... jag ska inte tala om för dig vad du ska göra, jag ska inte diktera villkoren... "

jag kan inte gå vidare...

Jag kan inte gå vidare... inte helt och hållet förrän jag bor i en lägenhet där jag får med mig alla mina saker, och kan BO där... Sitter och går genom schemat hur killen vill ha sin lägenhet.. Jag känner direkt.. Detta funkar inte.. =(

Fram tills igår så har jag inte tänkt på det.. Jag har levt i nuet och bara varit.. Men nu känner jag att jag är tillbaka till verkligheten. Under november månad behöver han ha lägenheten rätt mycket... och det ska ju funka i mitt liv med.. och det gör det ju inte.. =(

När ska jag ha mitt barn hos mig om jag måste jaga sovplats helg efter helg??
Jag blir ju stressad bara jag tänker på det.

Var till Mannen igår, vi pratade lite.. Han var nykter och nere, ledsen. Jag vet att han älskar mig, och jag älskar honom. Det är lättare när han är full och gapar och skriker, då är det lätt att ta avstånd

lite dagen efter...

Lite dagen efter, efter några glas vin igår.. Hmm.. Drömde jättekonstiga saker.. om mitt ex.. mitt förra ex, om hur han betedde sig skämmigt.. kommer inte ihåg allt dumt han gjorde.. men vet att jag skämdes för honom i drömmen.. fick ljuga för grannarna

Varför kom han in i mina drömmar???