I perioden när vi mådde bra så tog jag ett beslut att spendera 8 timmar i bil när mannen skulle iväg och fixa en bil... Jag tog ut en semesterdag för detta... vi gjorde det igår.
Hade jag vetat hur denna resa skulle ha artat sig, så skulle jag hellre ha jobbat.
Vi råkade i luven på varandra i tisdags kväll... och så var cirkusen igång.. Eftersom jag hade sagt att jag skulle följa med för att träffa svärföräldrarna så kände jag att jag inte bara kunde ge fan i det.
Det var precis som någon skrev i en kommentar.. "hoppas det inte blir värre nästa bråk" ,,,, just under bråket så kändes det jobbigt, stort och jävligt... med lite distans nu så känns det som en vanlig fight.... Denna gång sov dock jag i sonens säng.
Vi satt och tjafsa i nästan 4 timmar... tills vi kom fram till destinationen.. då backade han... han kände olust att hälsa på föräldrarna när vi var osams.. Jag sa till honom att han kunde vara lugn... Jag skulle spela teater.. men tro fan inte att det är äkta från min sida... så fort vi sätter oss i bilen på väg hem är det tillbaka till samma sits igen,
Nu lyckades vi dock hitta tillbaka till en lugn sits så hemresan blev bra.
Nytt försök med nytt
7 år sedan
Gud vad jobbbigt! Att behöva spela framför dem... märkte de inte spänningen tro?
SvaraRadera