jag håller på och går sönder...

... och det är mannen som gör mig sån.

Jag saknar efter Mannen som gjorde mig lycklig.. mannen som fick mitt inre att hoppa... Jag vet att han fortfarande kan det... men lik förbannat har vi hamnat i någon ond cirkel.

Han säger något och så flyger jag i taket.... han förstår inget.. och försöker förklara.. och jag blir ännu mer arg... och besviken.. och ledsen.

Fy.. känner just nu så.... det gör ONT i mig

Ringde precis mitt ex och frågade om sonen kunde stanna där ikväll... han var så förstående att man blir paff.. varför är han så förstående men mannen min inte fattar nåt???

Jag mår så pissigt... jag är så trött... ingen ork längre.