Ibland känner man sig rent ut sagt dum....

Ibland känner man sig rent ut sagt dum.... just nu känns det så... tack vare sin sits.. tack vare sitt mixande och trixande för att göra mannen till lags.

Efter en helg som var väldigt bra hade jag en känsla i magen att den inte fortsatte så på måndag... mycket riktigt... kom hem.. han satt i soffan.. såg på honom att han var sliten... jag frågade hur han hade haft det... okey, svarade han.. satte mig bredvid honom en stund.. kramade om honom.. såg att han kämpade

... sen bröt helvetet lös

Han ville se min jobbmail med... och när jag sa nej, så kontrade han direkt med... "då så.. du döljer något för mig.. " ... jag sa till honom att så inte var fallet... utan att jag känner att jag måste sätta stopp för detta nu.. påminde honom om vad han har fått sett, hur fel han har varit i sina tankar om att jag är oärlig... då säger han något som jag blev alldeles paff för.

- du gav mig alla inloggningar så du tvingade egentligen mig att snoka.

Vi tjafsade rätt rejält.. jag höjde rösten.. han höjde rösten.. han försökte få in mig i rummet där datorn står... "NU öppnar du din mail, så lovar jag att aldrig med misstro dig"

Men hallå.... det har han sagt om allt annat.

Jag stod på mig i vilket fall.. tänkte lite på vad någon här skrev i sin kommentar.. "men varför ska han ha din inloggning"

När allt lugnat ner sig, gick jag in och bytte lösenord på min mail och FB.... sa till honom det sen, han svarade... "vad bra..... "

Grejen är att det inte finns några konstiga mail från män (vilket han har fått för sig) på min jobbmail... däremot finns det något som jag "döljer"... och det är denna blogg.. och eftersom jag inte vill sitta med bloggsidan öppen när jag skriver, så skriver jag "utkast" i min jobbmail, för att sen klippa och klistra in inläggen. Han skulle därför hittat det.... och det vill jag inte. Denna blogg ÄR hemlig

Eftersom han är nojjig för mitt sätt att skriva, han tog ett exempel när jag mailade en kontorsgranne angående en sak.. så skrev jag till honom.. "jag skulle egentligen lyfta arslet från stolen och komma in till dig för att prata med dig, men jag orkar inte....*haha* "

.... EHHHH... vad är det för fel med det???

Det fanns även ett mail till en av mina killkompisar... en kompis som han fått för sig att jag haft något med.. pga hans sätt att skriva... jag har bedyrat att så inte är fallet.. så igår innan jag gick hem så mailade jag denna kompis (som OXÅ har en partner som är svartsjuk) ... och berättade som det var, sa till honom att tänka sig för hur han skriver till mig..... fick ett svar nu imorse... självklart... plus att han skrev att "säg till mannen din att ringa mig om han blir nojjig igen..... "
nu skulle han ju aldrig göra det....... men det är ju FAN att man måste tänka så.

Så,... ikväll är det en "pratkväll" igen.... suck* ..... men denna gång ska jag förklara att nu är det slut på tassandet... nu ska jag fan inte anpassa mig mer... nu får han ta mig för den jag är.... jag är ju fan samma person som han blev kär i?!?!

Det återstår att se.....