hon blev skogstokig....

Säg den lycka som består?!?!

Jag var ju så glad att jag hade löst hundpromenad-problemet... Nu till nästa problem... som jag EGENTLIGEN kunde ha räknat ut.. om jag hade tänkt efter

Väninnans son var där för att hämta hunden... och hon blev käpprätt GALEN!!!

När jag tänker efter... klart hon blev det... hon är ju jäkligt reserverad mot det manliga släktet ju.... Jag borde ha TÄNKT att detta inte skulle funkat.. De har ju träffats, lite kort... allt såg helt okey ut... men jag var ju med, plus att vi var till väninnan.. NU är det ju på hemmplan... Tacka fan för att hon blev arg och skällde och morrade mot honom.

Så idag så får jag pallra mig tidigare hem.. hon måste ju få komma ut... Sen får hon följa med till jobbet imorgon och på fredag.. Nästa vecka så har ju sonens lov börjat.. Så han får vara hemma lite under sitt lov. Så får hundpromenad-killen få lite tid med hunden på hemmaplan, komma förbi och umgås med henne hemma... så hon vänjer sig.

Sicken jäkla tur att jag kan ha med henne till jobbet!!!

... och vilken jävla tur att han inte är hundrädd... Hennes skall och morrande kan nog skrämma en hel del.