tänk så lite man vet

Jag var till exet och hans sambo igår... för att reda upp lite ouppklarade saker.. det med sonen.

Det blev en bra stund.. Sonen hade stekt pannkakor som vi käkade.. Mums.. Sen fick han berätta lite, om hur han upplever det. Han tog inte illa vid sig att vi inte kunde åka till Mannens föräldrar.. det var mer att han hade sett fram emot att få tillbringa tid med MIG... Så vi bestämde att jag och sonen ska ta vara på kvalitet-tid och inte kvantitet-tid. Vi bestämde dessutom att sonen ska "bo" hos sin pappa över sommaren men att han ska vara hos mig när vi båda tycker det.

Jag känner stort stöd från exet och hans sambo.

Sonen är dessutom orolig för att jag och Mannen ska göra slut, han gillar honom på alla sätt.. Vad säger man om det??? Man kan ju inte gärna tala om för honom hur min hjärna funkar

Innan jag åkte hem.. (mannen släppte iväg mig utan problem, med ett ansikte full av ångest för vad han utsätter OSS för) ... så tog jag en promenad med Exets sambo.. där jag berättar mer om vår problematik, om hans svartsjuka, om hans sömnproblem.... och naturligtvis om hans alkoholproblem.

.. Då öppnar hon upp sig och börjar berätta...

.. om deras svåra period för 4 år sen när mitt ex såg alldeles för djupt i flaskan, sov dåligt och knaprade piller... och amfetamin... Hur hon minns tiden med ångest.. hur hon än idag väljer att inte dricka för att inte utsätta honom för lockandet.

Hon fick en natt ett frispel och sa att slutar han inte så tar hon med sig sonen och går..... Han bröt direkt..

Det kändes skönt att hon berättade.. Det känns skönt att få berätta, att inte behöva bära detta själv. Idag har jag fått 2 sms där hon ger tips om vilka alkoholkliniker som kan funka.. (hon jobbar själv med narkomaner)

Hon sa även en sak som jag inte ens tänkt på.... Om hans svartsjuka, hans sömnlöshet, om hans knaprande av sömntabletter, om hans lyckorus när han får springa ute i skogen och hans flykt i alkoholens dimma..... Det handlar enbart om hans sätt att jaga bort en ÅNGEST!!!

Som hon sa... om man bara lider av alkoholism så har man det ständiga suget... då vill de ha alkohol hela tiden... men i hans fall så söker han olika sätt att dämpa en känsla. Och när man tänker efter..... När VI mår bra ihop, är han samlad på alla möjliga sätt... Då lyser Ångesten med sin frånvaro.


... och.... om någon nu tycker att jag försvarar han och hans beteende så är det inte riktigt så... Jag hittar ett sätt att kunna överleva stunden.. Var i kontakt med soc igår angående min sits.. Det var inte lika lätt att man bara kan tacka för sig och gå vidare.... tyvärr.