idag ska jag ringa

Idag ska jag försöka snika till mig lite privat space och ringa soc. Jag mailade dem förra veckan angående mitt problem. " Hur gör folk när de har betalningsanmärkningar och inte får någon bostad?"... Jag fick ett svar från en mycket serviceminded person som hänvisade mig till en person som jobbar med "kvinnor i min sits"

Det är alltså ett känt begrepp... Jag är alltså inte ensam.

Jag MÅSTE ur denna relation.. på nåt jävla sätt... Måste få lugn och ro.. Tillsammans med min son och mina djur.

Kan ni tänka er hur jävla jobbigt och hur jävla korkad man känner sig... Hur man kunde vara så jävla dum.. att flytta hem till någon... klippa alla band till sitt sociala liv, sitt sociala nät?!? Så nu står man här... i händerna på en jävla idiot.. Mmmm.. så långt har det gått nu... HAT... hat med STORA bokstäver när han är sån här.. Men likväl så mycket Kärlek när han är på sin "rätta sida"..... Men det räcker inte längre

Igår blev det härdsmälta... igen.. det gick 5 dagar... och nu blev det hårda ord och lite hård handgemäng... Japp, så långt har det gått... vi har haft ett par duster där jag totalt exploderar.. klappar till honom på käften.. med öppen handflata.. och jag får tillbaka smällar. Jag har blåmärken på armarna och axlarna.. Han har just nu iofs ett blått öga.. den fick han förra ggn, i fredags... Vi mådde så fruktansvärt dåligt båda två efter det bråket. Jag för hans blåa öga och han för jag var öm i käken, för den gången stod han emot länge, men till slut brast det, han klappade till mig på käken, men knytnäve.

Jag har inte ens tänkt tanken att han skulle kunna klappa till mig, han kan gapa, skrika och kasta skit på mig, men ALDRIG en minimal tanke om att "Kanske... " .... Lika lite som jag trott att jag skulle kunna bli så förbannat arg som jag blir med på honom... ALDRIG

Fram till nu har jag känt att det finns underlag för att komma förbi vår svacka.. Men nu börjar mina känslor svalna för honom.. sakta men säkert.