Mannens synpunkter 1

Gårdagen ja..... Kom hem efter en lång dag, då vi hade möte efter arbetstid... Lagom svalt mellan oss... snackade lite.. inget allvarligt... Sen satte vi oss och betalade räkningar.. allt ok... inget himlastormande, men lungt... sen skulle jag kolla hans CV.. hur han hade skrivit... som var planerat.. Jag läser....... "du ska nog skriva lite mer på den personliga delen..... " ... han kontrar med... "nääää... det är ingen vits, man behöver inte det... " .... vi fortsätter...... läser hans lista med jobb... det finns en lucka där varpå jag säger.... "det kommer de fråga om, vad beror det på att det inte finns något där...... "

Här tänder han till.... ögonen blixtrar svart.

"Det tar jag med dem när det är dags" ..... jag blev förvånad över hans respons så jag frågar... "men.. vad var det som hände den perioden då?" ...... Hans svar var ... "släpp det... "

Jag är kvinna.... är en nyfiken natur... börjar fundera...
Vad är det som är så känsligt????

Här är bråket igång... många ord sägs.... frustration.

Efter ett bra tag rekapitulerar vi..... vi blir öppna, nakna i orden... Vi älskar varandra.. Vi vill så mycket och ändå blir det så fel.

Han förklarar sen att han tog det som att jag anklagade honom.. han satte utsatt... han var arbetslös under en lång tid pga av sin svåra tinnitus... Detta vet jag ju... för mig är det inget konstigt.. det var hans reaktion som jag inte förstod.

Han förklarade även att han blev ledsen när jag dissade hans CV när han själv var rätt nöjd med den, att han hade knepat och knåpat med den. Han var stolt över den och jag raserade den.. så att säga..

Morgonen kom.... låg i varandras famn och vaknade till.... går upp.. och han slänger ur sig något surt... jag suckar... tänker... jag släpper det..... tar ändå upp det innan vi åker till jobbet, varpå han börjar skratta... åt vår situation... jag börjar skratta med.. vi kramas.

Vi är i fas.... Denna morgon